Detta är en bild av mitt inre

fredag 25 november 2011

Tecken på trötthet

Detta är tecken på trötthet:
  • Gå till Ica för att köpa mjölk och komma hem med massa annat, men inte mjölk.
  • Önskemål om att bli allvarligt sjuk så att man blir tvingad till sängläge.
  • Att bli tårögd när man tittar på Idol. Inte för att det är så jävla tramsigt utan för att någon finnig människa sjunger en kärlekssång till en annan finnig människa.
Den sista punkten är nog ett tecken på extrem trötthet.

Annars önskar jag er alla en riktigt fin helg och i sentimental men uppriktig anda tacka för att ni läser och kommenterar fast jag själv är rätt kass på att plita ner ens ett enkelt hej till er.

tisdag 22 november 2011

Moderna barn

Ja så fick ungen ett par Uggs. Fast ett par falska. Som kostade ett par hundralappar. Och hon var strålande glad. Men som vanlig en aning disträ.

- Vad tycker du om dina nya skor? frågade maken.
-Åhh. Jag kunde fått högre! svarar dottern
- Öhh?
-Jag var inte tillräckligt snabb, svarar hon.
-Skorna. Hur kändes skorna? förtydligar maken.
-Jahaa. Jag tyckte du sa score, svarar den Wiispelande ungen.

Håhåjaja. Dessa moderna barn.

söndag 20 november 2011

100 år

Så reste vi de 20-tal milen för att fira en 93 årings födelsedag. Och jag hurrade för kvinnan som alltid funnits vid min sida trots att vi sällan varit nära varandra geografiskt. Min älskade mormor, som alltid varit hos mig med sina tankar och sin omsorg. Som alltid närvarat vid stora händelser i mitt liv. Som aldrig hindrats av resvägar eller av rullstolen som hon suttit i, i över 30 år. Som är den människa som gjorde mig viktig, fyllde mig med kärlek och som lärde mig att jag är värd att älska.

Så åt vi tårta och sjöng några gamla låtar och pratade omförritiden, den tid som numer är lättast för henne att minnas. Och så lovade hon att leva tills hon blev hundra. Och hon håller vad hon lovar. Alltid.

fredag 18 november 2011

Konversation

Yngsta ska ha en kompis på övernattning. Tant Grön är trött så här på fredagen men har sagt ja till detta ändå.
- Men då får ni hålla sams. Komma på lekar själv. Det har ju hänt att ni blivit osams om vad ni ska leka och så har jag behövt hjälpa er. Det orkar jag inte idag.
-Maaammmmaaa. Jag är väl inte sjuuu ååår längre, säger åttaåringen.

Det är visst stor skillnad på att vara åtta år i stället för sju. En kunskap jag inte hade. Förrän nu.

onsdag 16 november 2011

Några goda råd

  • Undvik kurser där ett moment i kursen är att filma sig själv och där du sedan ska visa denna film för andra kursdeltagare och tillsammans analysera vad som sker. Detta kan ske på nästan vilken utbildning som helst nu för tiden. Har hänt mig ett par gånger och ingen av kurserna har haft med film, media eller porr att göra.
  • Om du nu tänker genomföra filmmomentet, gör det inte en måndagskväll när du är så trött och less så du helst vill försvinna från jorden.
  • Ha inte på dig något vitt som var snyggt i affären men som på film framhäver blekheten och ditt fett.
  • Försök att få någon annan att sköta filmandet, risken om du fixar med det själv är att man ser din paniska blick in i kameran som undrar om kameran funkar och om den kommer att rasa ned i golvet eftersom du ställt den på ett hemmagjort stativ av det du hade till hands.
  • Inse att du ser ut som på filmen. Det är ingen annan lönnfet tant med kladdiga glasögon som har tagit din plats. Det är du. Stå ut eller banta och operera dig.
Om du inte följt ett enda av dessa råd, då heter du Tant Grön och går just nu någon form av fortbildning vars största förtjänst är att du kommer från jobbets fyra väggar ett tag och får längre lunchrast än vanligt. Tjoho.

söndag 13 november 2011

Sanningen

Kära Maken, Fru B, Härliga H, Fröken Y och alla andra som står mig nära. Ni är mina käraste vänner. Men inte mina bästa.

Snuset är min bästa vän. En dyr vänskap, men ack så tröstande, uppiggande, alltid närvarande, alltid till hands.


Och i dessa tider av förkylningarsomaldrigblirriktigtbra då är det syntetiska morfinet för mig ett måste. Ett lugn sprider sig i själen när jag vet att det står en flaska där i kylen, redo att hjälpa till.

Snus och morfin. De bästa vänner jag kan ha.

lördag 12 november 2011

Önskningarna förändras

Förra året skrev 10 åringen (då 9 år, logiskt, eller hur?) överst på sin julklappsönskelista att hon ville ha en god jul tillsammans med familjen. Att vi skulle mysa mycket. Så rart. Inte köpbart, men genomförbart.

I år står det överst att hon vill ha en mobil med pekskärm. En sådan där mobil som jag inte tycker att jag själv har råd med ens. Sedan vill hon ha ett par stövlar av märket Ugg. Det ordet var jag tvungen att googla. Det visar sig vara ett australienskt märke, skorna kostar från 1500(!) och uppåt.

Hon önskar sig också ett Wii-spel som kostar runt 500 kr. Och ett Gröna Lund besök. Gröna Lund är ju för fan inte ens öppet i december.

Myste vi inte tillräckligt förra julen? Är detta straffet för att goset inte var tillräckligt gosigt? Eller har hon bara blivit en konsument? Precis som vi andra dödliga.

fredag 4 november 2011

Att skriva kreativt

Redaktören på den lillalilla tidningen skickade sig själv och resten av oss på redaktionen på en kortkurs i kreativt skrivande. Upplägget var opretantiöst och prestationsångestbefriande. Och allt var gott. Tills vi fick vår hemläxa till nästa träff. Vi ska skriva något om möte och skog. Då slog ångesten till.

Jaha. Jag är ingen skogsmänniska direkt. Och somliga dagar är jag tveksam till om jag tycker om människor. Har svårt att få i hop något på detta tema. I huvudet snurrar tankar på troll och träd och djur. Men inget kommer ner på papper.

Hjälp!!

onsdag 2 november 2011

Tum och tå försäkring?

I går blev jag uppringd av en försäkringsförsäljare. Som sålde försäkringar för/mot bröstcancer. Han hann inte tala så länge innan jag la på luren, men nu ångrar jag mig lite. Hade så gärna velat veta:
  • Om man tecknar en sådan försäkring, är man garanterad att slippa bröstcancer då?
  • Om jag får bröstcancer genererar denna försäkring massa mer pengar än en försäkring som täcker hela mig?
  • Kommer det bli så i framtiden, att varje kroppsdel ska ha en egen försäkring? Om man missar att betala in sin tå försäkring så får man ingen ersättning för en bruten tå o.s.v. Och hur blir det om man är med om en otäck olycka där flera kroppsdelar blir skadade, kommer det bli tjafs mellan kroppsdelarnas olika försäkringsbolag då om vem som ska betala ut mest?
Ångrar att jag inte frågade honom allt detta. Någon annan som vet?

tisdag 1 november 2011

Personlighetsförändring?

Jag gillar inte schlagers. Förutom några få från typ 60-talet, men då av mer humoristiska skäl än musikaliska. Inte heller är jag längre så förtjust i stora folksamlingar. Trots detta har jag nu köpt biljetter till mig och döttrarna till Melodifestivalens stora genrep. Globen. Mycket folk. Schlagers. Ungarna kommer att hoppa av glädje. Inte jag.

Att vara instängd med kollegor i ett dygn är inte heller något som lockar. Särskilt inte om vi befinner oss på en Ålandsbåt, där det förutom kollegorna som är uthärdliga (de flesta) även kommer att finnas fulla svennemänniskor. Ja, jag har fördomar om folk som åker ÅlandsFinlandskryssning. Det står jag för. Men när jag uppäckte att jag var den enda på jobbet som tackat nej till denna kryssning och därmed skulle vara helt solo på arbetsplatsen så kände jag mig tvungen att ändra mig. Hade svårt att motivera för min chef att jag skulle ha planeringsdag med mig själv.

Men jag är lite orolig för mig själv. Jag har tagit två beslut som liksom inte är jag. Inte alls. Eller håller jag på att förändras? Till någon helt annan?