Maj

Om inte barnen skulle skjutsas och tvätten tvättas och huset städas och naveln pillas, då hade jag åkt till den stora staden och demonstrerat. Förr var första maj ett tillfälle att träffa vänner, skrika slagord, äta sillunch och gå till Kvarnen och lyssna på Stefan Sundström.

Nu är första maj som vilken dag som helst, möjligen en dag med mer dåligt samvete än annars. Jag gör ju inte min röst hörd. Fast jag vet inte ens vilket demonstrationståg jag skulle gå i. Håller mig till min bloggrepublik och viftar glatt med en banderoll i trädgården.

Demonstrerade du idag?

Fånigt

Valborg är fånigt. Alla känner tvång att gå ut trots att det oftast är kallt och regnar. Studentkörerna sjunger samma gamla visor. Ungdomarna tror att det hör ungdomen till att vara så full som möjligt på just Valborg. Kungen fyller år.

Om nu Valborg är så jävla fantastiskt så kan det väl göras om till en helgdag så att man i alla fall får vara ledig. Tycker i alla fall jag.

Mannen och min syster

En bra anledning att vara gift är att någon tar hand om en när man är sjuk. Detta gäller dock bara tills man får barn. Det är ofta de som smittat en och därför är alla i familjen sjuka samtidigt. Barn, särskilt sjuka sådana, måste tas om hand. Tyvärr. Även om barnen är friska, så måste de tas om hand. Fast egentligen vill jag ligga i sängen och bara bli uppassad. Och att någon tycker synd om mig. En lite förbjuden känsla, men ack så skön.

Dessa tankar vandrade runt i min febriga hjärna i går. Febervågorna måste gjort det möjligt för vissa med samma hjärnfrekvens som jag att läsa mina tankar. För utan att bli tillfrågad åkte min man iväg till affären och köpte massa onyttigheter till sin fru, sådant som behövs när man är sjuk. Godis, snus och läsk.

Och den på eget bevåg adopterade storasystern, tillika sångfröken, la en present i min brevlåda. En present! En film som jag älskar och som det var evigheter sedan jag såg. Jag känner mig ordentligt ompysslad och tror att jag snart står på benen igen, utvilad och kanske till och med lite glad. Lycklig? Nja, man ska inte överdriva. Inte utmana ödet, som jag ändå inte tror på. Men rara människor, det tror jag på. Puss till mannen och storasystern!

Dagar

Vissa dagar, de gråa, stressiga eller trista önskar jag mig sjuk. Ingen allvarlig sjukdom, bara lite lätt feber och förkylning så att jag kan få stanna i sängen med gott samvete. Jag blir aldrig sjuk sådana dagar.

Men nu minsann, när massa bordemåstegöra hänger över mitt huvud och det även finns roligheter att se fram emot, då ligger jag här. Med lätt feber och värkande kropp. Varför kan inte virus komma på beställning i stället för att bete sig på detta lynniga sätt?

Hej och hå

"Alltid är det något, sa han som skulle hängas". Så brukar mormor säga. Undrar vad forskaren i lycka skulle tycka om det?

Lycka?

En forskare har forskat om lycka. Mycket pengar gör en inte lycklig säger han. Om man har så man klarar sig, arbetar, har en aktiv fritid och sociala kontakter, då är chansen till lycka störst.

Varför drömmer jag då om en miljon, en vecka liggande i sängen och inte behöva träffa en endaste människa? Nu när jag enligt forskaren skulle vara jävligt lycklig.

Perfektionist vad trist

Om du möter mig med nystrukna kläder och matchande barn. Med manikyrerade naglar i ett skurat hem där allt är genomtänkt. Om du bjuder på små matportioner anpassade efter någon modern diet och vin serverat i kristallglas. Om du säger att mörka moln aldrig seglat över din himmel om man bortser ifrån att kaklet i badrummet fick fel turkosa nyans. Om du säger att allt är bra och så varit i generationer, ingen alkoholist eller galning så långt släktträdet går att läsa. Då blir du aldrig min vän.

Om du möter mig med öppen blick och jord under naglarna medan dina okammade ungar skrattar och slåss om vartannat. Om du bjuder på en kopp kaffe eller en whisky i din trädgård med ogräs i rabatterna och du har en god historia på tungan.Om du säger att livet är svårt men roligt att leva. Då är jag såld. Hos dig stannar jag.