Nja. Det har gått sisådär med mitt mål att bli en äkta kärring. Sommaren har varit relativt fri från kärringfasoner. Jag har inte plockat en enda svamp, någon frukt och inte heller några bär. Jag har inte saftat och syltat, sytt, stickat eller organiserat sparade presentpapper. Jag har heller inte hutat åt andras barn eller satt upp arga lappar om attnufårdetvälbli litehyfsochordning.
Det mest kärringaktiga jag gjort är väl att gå omkring osminkad i bekväma kläder. Sedan har jag förstås med bister röst talat om för någon flicksnärta (det är ett ord en kärring skulle använda) på SJ kundtjänst att jag aldrig tänker resa med dem mer. Samtalet slutade med att jag skulle få ett värdebevis till nya resor och lite biocheckar, som plåster på såren. Värdebeviset tänker jag ge till någon jag inte gillar, att resa med SJ är icke lustfyllt. Biocheckarna tänker jag däremot behålla.
Vad har du gjort för kärringaktigt i sommar? Inspirera mig!
Detta är en bild av mitt inre
Visar inlägg med etikett kärring. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kärring. Visa alla inlägg
torsdag 11 augusti 2011
torsdag 30 december 2010
Årets kärring 2010
Vinnare av årets kärring blir två personer, de får dela förstaplatsen.Cici och Ingersord, grattis! Juryns motivering lyder:
De båda besitter stora kunskaper om kvinnors situation både ur ett makro och ett microperspektiv. De har förmågan att skapa saker med sina händer så som avancerad husmanskost, läsvärda texter, textila konstverk och mycket mer. De är mycket livskloka och har båda rejält med skinn på näsan men visar stor omsorg om den som behöver. Ingen av dem är rädda för att ta i varken när det gäller intellektuella utmaningar eller fysiska. De är puräkta kärringar helt enkelt!
Årets vänligaste kärring blir Fru Venus. Med glada tillrop, stor empati och ett öppet sinne har hon delat med sig av sin vardag och fått många att skratta och bli berörda under året som gått. Hon är min trognaste läsare och jag värderar henne mycket högt.
Årets på godvägattblikärring är Magda. Med diskussionslust och rättspatos följer hon sin egen väg och delar frikostigt med sig av sina åsikter och sitt liv. En kärring får gärna ha en hängmatta i vardagsrummet, detta är ett gott tecken på att hon inte låter sig hunsas av fåniga borden och måsten. Jag håller tummarna för hennes väg till det journalistiska yrket.
Årets sötaste kärring tillika villsågärnavarakärring blir Natosh. Med få ord och roliga bilder beskriver hon sin vardag och sina tankar på ett mycket humoristiskt och intelligent sätt som får mig att skratta gott. Hon är också den som kan säga till Tant Grön om inläggen blir alltför sentimentala och tappar kärringfokus, vilket Tant Grön är mycket tacksam över. Hon är precis som man önskar att en lillasyster ska vara.
Årets modigaste och fotografiska kärring är Lairama. En kamera i hennes hand blir poesi och trots tidigare svårigheter i livet så behåller hon en positiv syn på livet och beskriver med en kärlek som starkt berör sina döttrar och sin make.
Årets bubblande kärring blir Singelmamman som ser till att få i sig tillräckliga doser med champange och annat gott som hör livet till. Hon är inte rädd för nya bekantskaper, är social och hennes texter bubblar fram och sprider humor och tankar omkring sig.
Årets skönhetskärring är Shamrock som till och med har en blogg om hur man kan vårda sitt yttre, det finns ingen regel som säger att en kärring behöver vara ful.
Årets värmländska kärring blir Solängen. Hon får mig att skratta gott med sina värmländska historier och sin beskrivning av sitt liv ihop med Gino. En form av frändskap har uppstått mellan oss då vi tycker lika i mångt och mycket.
Årets poetiska och omtänksamma kärring bli Madlar. Med ett vackert språk berättar hon om det lilla och stora i livet och den kärlek som strömmar ur hennes texter värmer gott.
Årets jagvarmedfrånbörjan kärring blir finfina Lusamusa. Den första som jag minns började kommentera min blogg och som gjort en fantastisk resa det senaste året. En inre resa som resulterat i en ljuvlig liten bebis.
Ni andra, fortsätt ert goda kärringarbete, nästa år kanske det är er tur att vinna! Om jag nu fortsätter blogga och om jag fortsätter med årets kärring. Den som lever får se.
De båda besitter stora kunskaper om kvinnors situation både ur ett makro och ett microperspektiv. De har förmågan att skapa saker med sina händer så som avancerad husmanskost, läsvärda texter, textila konstverk och mycket mer. De är mycket livskloka och har båda rejält med skinn på näsan men visar stor omsorg om den som behöver. Ingen av dem är rädda för att ta i varken när det gäller intellektuella utmaningar eller fysiska. De är puräkta kärringar helt enkelt!
Årets vänligaste kärring blir Fru Venus. Med glada tillrop, stor empati och ett öppet sinne har hon delat med sig av sin vardag och fått många att skratta och bli berörda under året som gått. Hon är min trognaste läsare och jag värderar henne mycket högt.
Årets på godvägattblikärring är Magda. Med diskussionslust och rättspatos följer hon sin egen väg och delar frikostigt med sig av sina åsikter och sitt liv. En kärring får gärna ha en hängmatta i vardagsrummet, detta är ett gott tecken på att hon inte låter sig hunsas av fåniga borden och måsten. Jag håller tummarna för hennes väg till det journalistiska yrket.
Årets sötaste kärring tillika villsågärnavarakärring blir Natosh. Med få ord och roliga bilder beskriver hon sin vardag och sina tankar på ett mycket humoristiskt och intelligent sätt som får mig att skratta gott. Hon är också den som kan säga till Tant Grön om inläggen blir alltför sentimentala och tappar kärringfokus, vilket Tant Grön är mycket tacksam över. Hon är precis som man önskar att en lillasyster ska vara.
Årets modigaste och fotografiska kärring är Lairama. En kamera i hennes hand blir poesi och trots tidigare svårigheter i livet så behåller hon en positiv syn på livet och beskriver med en kärlek som starkt berör sina döttrar och sin make.
Årets bubblande kärring blir Singelmamman som ser till att få i sig tillräckliga doser med champange och annat gott som hör livet till. Hon är inte rädd för nya bekantskaper, är social och hennes texter bubblar fram och sprider humor och tankar omkring sig.
Årets skönhetskärring är Shamrock som till och med har en blogg om hur man kan vårda sitt yttre, det finns ingen regel som säger att en kärring behöver vara ful.
Årets värmländska kärring blir Solängen. Hon får mig att skratta gott med sina värmländska historier och sin beskrivning av sitt liv ihop med Gino. En form av frändskap har uppstått mellan oss då vi tycker lika i mångt och mycket.
Årets poetiska och omtänksamma kärring bli Madlar. Med ett vackert språk berättar hon om det lilla och stora i livet och den kärlek som strömmar ur hennes texter värmer gott.
Årets jagvarmedfrånbörjan kärring blir finfina Lusamusa. Den första som jag minns började kommentera min blogg och som gjort en fantastisk resa det senaste året. En inre resa som resulterat i en ljuvlig liten bebis.
Ni andra, fortsätt ert goda kärringarbete, nästa år kanske det är er tur att vinna! Om jag nu fortsätter blogga och om jag fortsätter med årets kärring. Den som lever får se.
måndag 20 december 2010
Årets kärring
När jag var ung brukade ett nyhetsprogram på TV utse årets svensk. Det gick väl sådär. Flera av de som blev utsedda visdade sig sedan inte ha riktigt rent mjöl i påsen. Jag tror att "årets svensk" är nedlagt nu.
Men med kärringar är det ju annorlunda. De har alltid rent mjöl i sin påse. Kanske borde jag utse årets kärring? Kanske till och med olika kategorier av årets kärring? Tycker inte om att sätta etikett på människor och inte heller om tävlingar, men kanske ändå..? Vad tycker ni? Ska fundera på det. Året är ju ännu inte slut.
Men med kärringar är det ju annorlunda. De har alltid rent mjöl i sin påse. Kanske borde jag utse årets kärring? Kanske till och med olika kategorier av årets kärring? Tycker inte om att sätta etikett på människor och inte heller om tävlingar, men kanske ändå..? Vad tycker ni? Ska fundera på det. Året är ju ännu inte slut.
En ful kärring
Hjälp! Det har flyttat in en ful kärring i mitt hem. Hon är blek, rödögd, rödnäst. Hennes hår ligger glanslöst platt även om det verkar hyfsat nytvättat. Hon har svettfläckar under armarna, vilket är bland det äckligaste jag vet. Hon andas tungt som om hon vore täppt i näsan och ibland ger hon ifrån sig ett fräsande ljud. Det är något solkigt och motbjudande över hennes varelse. Det allra värsta är att hon förföljer mig överallt, i dag var hon med på jobbet också. Men hon visar sig bara om det är en spegel i närheten, den maran. Så tills hon försvunnit ur mitt liv så får jag helt enkelt undvika speglar. Eller så får jag be maken slänga ut henne i snön. Jag förstår inte vad hon vill mig!
fredag 27 augusti 2010
Lyd mig
Lyd mig nu. Ni hör det inte, men jag pratar med djup bestömd röst. Kärringar behöver inte linser. Kärringar behöver inte linser. Ty jag satt hos optikern. Med en fåfäng förhoppning om att slippa mina glasögon. Och med blinkreflexer som du icke kan föreställa dig. Detta besök slutade med att jag måste komma tillbaka till optikern. För att bevisa att de linser som det tog nästan en timme att sätta iiii ögonen även kan tas ur. Av egen hand. Utan hjälp av en optiker. Snälla säg nu att jag har en ålderskris, att den går över och att det är helt okay att bära glasögon livet ut. Snälla!
måndag 23 augusti 2010
Kärring?
Natosh tycker att jag inte varit så kärringaktig av mig på sista tiden, förutom min motorvägsfobi. Vet inte om den fobin är kärringaktig, kanske är det så.
Men att jag i bloggen blivit mindre kärringaktig har hon rätt i. Och vet ni varför? Jo, fenomen av olika slag studeras bäst och mest noggrannt av de som är objektiva, som står lite utanför. Men detta med att bli kärring står jag inte utanför längre. Jag blir mer och mer kärringlik. Vilket ju var mitt mål. Men då kan jag inte titta på fenomenet utifrån. Plus att jag har fått en släng av ålderspanik.
Funderar på att bli en patetisk wannabee20åring i stället. De första stegen är redan tagna. Jag har gjort blonda slingor. I garderoben hänger en cerise munkjacka. EN CERISE MUNKJACKA! Det går rejält utför med den här kärringen.
Men att jag i bloggen blivit mindre kärringaktig har hon rätt i. Och vet ni varför? Jo, fenomen av olika slag studeras bäst och mest noggrannt av de som är objektiva, som står lite utanför. Men detta med att bli kärring står jag inte utanför längre. Jag blir mer och mer kärringlik. Vilket ju var mitt mål. Men då kan jag inte titta på fenomenet utifrån. Plus att jag har fått en släng av ålderspanik.
Funderar på att bli en patetisk wannabee20åring i stället. De första stegen är redan tagna. Jag har gjort blonda slingor. I garderoben hänger en cerise munkjacka. EN CERISE MUNKJACKA! Det går rejält utför med den här kärringen.
lördag 14 augusti 2010
Kärringpoäng
Det är 28 fuktiga grader utomhus. 30 grader i köket. I köket där jag står och förbereder morgondagens lunch för cirkus 12 personer. Potatissallad, kallskuret, örtagårdssås, västerbottenpaj, morotskaka, kladdkaka. Plus lite annat.
Trodde att jag hade hyfsat koll på läget. Det mesta är inhandlat. Det yngsta barnet är hos en kompis efter viss övertalning.
Men jag hade inte räknat med att mannen skulle befinna sig på annan ort hela dagen, att det skulle vara så varmt, att den äldsta dottern (vars födelsedag ska firas i morgon) prompt ville vara hemma med mig och "hjälpa till". Hennes hjälp innebär att hon springer framför mina fötter, flaxar med sina armar och frågar "vad ska jag göööraaa?" Jag hade inte heller räknat med att en ingift släkting på makens sida hör av sig och säger att de tar med sig ytterligare 2-4 gäster i morgon. Puh.
Som grädde på moset har jag lyckats bränna upp motorn till torktumlaren och måste därför när det är torkväder tvätta hysteriskt.
Men snart är allt ändå klart. Och det vill jag ha kärringpoäng för. Även om jag inte klarade överkursen. Att göra allt med ett leende. Förresten tror jag inte att kärringar ler så ofta. Det ligger inte för dem.
Trodde att jag hade hyfsat koll på läget. Det mesta är inhandlat. Det yngsta barnet är hos en kompis efter viss övertalning.
Men jag hade inte räknat med att mannen skulle befinna sig på annan ort hela dagen, att det skulle vara så varmt, att den äldsta dottern (vars födelsedag ska firas i morgon) prompt ville vara hemma med mig och "hjälpa till". Hennes hjälp innebär att hon springer framför mina fötter, flaxar med sina armar och frågar "vad ska jag göööraaa?" Jag hade inte heller räknat med att en ingift släkting på makens sida hör av sig och säger att de tar med sig ytterligare 2-4 gäster i morgon. Puh.
Som grädde på moset har jag lyckats bränna upp motorn till torktumlaren och måste därför när det är torkväder tvätta hysteriskt.
Men snart är allt ändå klart. Och det vill jag ha kärringpoäng för. Även om jag inte klarade överkursen. Att göra allt med ett leende. Förresten tror jag inte att kärringar ler så ofta. Det ligger inte för dem.
tisdag 10 augusti 2010
Hopasnörpa
"Antingen är det hösapösa eller hopasnörpa" brukade min bonusmormor säga när hon levde. Alltså, det är antingen för mycket eller för lite. Så var vädret denna sommar. Först jävligt varmt i en oändlig massa dagar och sedan mulet och regnigt i en som det känns ännu större oändlighet. Och eftersom jag talar om vädret, så har jag alltså blivit bättre på kallprat. Och eftersom jag just nu längtar efter sol mest för att få hänga lakan på tork så är jag ett steg närmare kärringstatusen. Det går framåt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)