Paus

Min hjärna har gått på semester. Få intressanta eller vettiga tankar dyker upp. Tar en liten bloggpaus tills hjärnan har börjat reflektera igen. Det kan ta lång eller kort tid. Den som lever får se.

Danska flaggan

Jag ser ut som Dannebrogen. Fläckvis illröd och fläckvis vit. Så går det när man inte tar seriöst på solandet. När man inte lägger sig platt i solen och sedan vänder sig med jämna mellanrum. Så går det när man sitter på en uteplats och har ett öga på barnen i poolen och ett annat på väninnan. Med samma kroppsdelar exponerade för solen hela tiden och övriga i skugga. Så nu vet ni det.

För övrigt upptäckte jag i går att min jagumgåsbaramedfolkjagkäntiminsttioår regel börjar tunnas ut mer och mer. Väninnan med pool och lekkamrater till döttrarna har jag inte känt särskilt länge alls. Vet inte om det är bra eller dåligt att bryta sina regler. Jag tror att det är bra. Den nya väninnan är i alla fall jävligt bra.

Sång

Min far har absolut gehör. Det har inte jag. Men hans gehör har påverkat mig. Jag är livrädd för att sjunga falskt. Jag är hellre stum än riskerar att sjunga falskt. Ändå är jag med i en kvinnokör. Hur det gick till är en annan historia.

Vår kör har haft  föreställningar för publik. Ett nytt tema varje år. Detta har filmats. Förra årets film var riktigt söt. Bakom kameran stod en man som var gift med en kvinna i kören. Han filmade mest sin fru. Närbild på närbild. Vi andra syntes inte så mycket. Det tycker jag var väldigt rart. I år stod en annan man bakom kameran. Han var inte kär. Inte i någon i kören i alla fall. Han filmade oss alla. Även mig. På varje bild ser jag antingen drogad eller djupt allvarlig ut. Förmodligen koncentrerar jag mig på att inte sjunga falskt.

Grejen är att jag trodde att jag såg rätt glad ut på scenen. Men så var icke fallet. Neddrogad och allvarlig var fallet.

Detta får mig att fundera. Någon borde gå runt och filma mig. Hela tiden. Jag verkar inte ha någon koll. Kanske ler jag vid olämpliga tillfällen, ser arg ut när jag borde le o.s.v. Är det någon som vill ha det filmuppdraget? Jag betalar med färskpotatis och lila nagellack.

Sommar

Vi leker förr i tiden. 7 åringen övar sig på att borsta färskpotatis. Utomhus. I en balja. Ty vårt kök har inte vask eller avlopp för tillfället. Naglarna är för övrigt nymålade. Egenhändigt, med viss assistans från den ömma modern.

Och smultronschersminen doftar ljuvligt. Men jag envisas med att kalla den smultronjasmin.

Små somriga smakprov som avbrott till min annars så anonyma stil.

Film

Jag gillar att titta på TV. Men med tanke på min beroendementalitet har jag valt att bara ha "skogsTV", alltså SVT och 4:an. Risken är annars att jag fastnar framför vilket strunt som helst. Och barnen drabbas inte av Nickelodeon (eller vad det nu heter) som sänder reklam riktat till barn.

Men den senaste tiden har det inte gått att se på TV. Allt har handlat om ett speciellt bröllop eller om fotboll. Inget av detta intresserar mig. Igår trodde jag att bröllopsyran äntligen var över. Näpp. Då kör samtliga kanaler sammandrag av veckans tidigare bröllopsprogram och repriser om kungahuset!!

Jag besöker numer frekvent den lokala matvaruaffären för att hyra film. Så är det här på landet.

En bra film. Och rolig.

En slags feelgood movie som inte blir alltför sentimental och förutsägbar.

En mycket bra film. Som trots det sorgliga innehållet ändå inger någon form av hopp. Märkligt.

Vägen. Om du vill bli totalt deprimerad och vara på väg att stänga av filmen mitt i ett flertal gånger för att du inte står ut men fortsätter se den för att du hoppas på ett litet ljus någonstans. Ljuset kommer aldrig. Endast för självplågare.

Nu väntar jag på att Alice i Underlandet med Johnny Depp ska släppas på hyrDVD.

Jag är förälskad i Johnny. Och i George Clooney. Det kanske märks på ovan nämnda filmer.

Talsvar

Sara har provat talsvar. Fast via internet. Själv har jag provat talsvar. Via telefon. Vi fick strömavbrott. I vintras. Då, när det var så kallt. Jag ringde till elbolaget. Talsvar. Man skulle knappa in sitt abonnentnummer. Sedan trycka på någon knapp för önskad tjänst. Jag knappade mig fram. Till slut kom en automatisk röst: "Abonnentnummer blablabla har ström avbrott". Jag veet det för faen, skrek jag, men ingen hörde. Det är nog därför talsvar finns. För att slippa den mänskliga kontakten.

Dottern är allergisk. Medicin hämtades ut på apoteket. När jag kom hem läste jag bipacksedeln. Hade frågetecken kring doseringen. Föreskriven dosering kunde åsamka leverskador. På mitt barn! Försökte få tag i aktuellt apotek. Talsvaret hänvisade till hemsidan på nätet. Hemsidan hänvisade till talsvar. Hurra! Valet var att antingen ha en kilanderiannande dotter, eller en klifridotter med leverskador. Det slutade med att maken fick åka de dryga milen till apoteket för att reda ut det hela.

Bilen fick motorstopp. Den lysande idéen dök upp. Jag och barnen tar tåget, medan maken väntar på bärgningsbil. SJ, gamle vän. Med talsvar där man även ska artikulera vilken tjänst man vill ha. Tiiiidtabelll, sa jag. Välj önskad tjänst, sa den automatiska rösten. Tiidtabeeell, sa jag. Välj önskad tjänst, sa rösten, vars teknik inte var inställd på bakgrundsljud. Jag är ändå glad över det. Risken med det hela hade ju varit att vi till slut hamnat på ett tåg till Flen. Eller nåt.

Heja tekniken!

Spartips

Gå på den lokala loppis/markanden utan kontanter. Du riskerar att dina barn tjatar öronen av dig om saker de vill ha och du grämer dig över något vackert du inte kan köpa. I mitt fall ett par örhängen och en otroligt fin kopp som jag blev förälskad i. Men du sparar pengar. Och det har jag hört ska vara bra. Varför vet jag  dock inte riktigt.