Saknad

Jag saknar Medelhavet. Den lena, läkande, känslan av att ha ett ljummet salt hav omslutet om min kropp. Jag saknar att någon annan städade lägenheten där vi bodde.
Jag saknar att gå ut och äta på resturang och slippa laga maten själv.
Men mest saknar jag havet.

En bit av vårt parasoll, en bit av den milslånga stranden, en bit av det underbara havet.

Vet hon vad hon gett sig in på?

Jag är en lönnfet, blonderad, glasögonorm. Min humor är cynisk, ofta förstår jag inte andras (makens) skämt. Jag är blyg, kass på kallprat, disträ, rastlös och lat på samma gång. Om ett antal dagar ska jag bege mig till Åland och träffa en människa jag aldrig sett. En Venus. Undrar om hon har en aaaning om vad hon gett sig in på. Förmodligen inte.

Det hon kan trösta sig med är att jag är rätt så snäll. Vill ingen illa. Och jag ska bara stanna i ett par dagar..

Mat och dryck

Mat och dryck som jag önskar alltid fanns hemma hos mig:

• Hummer
• Scampi
• Tzatziki
• Oliver
• Nybakat bröd
• Camenbert
• Champange
• Single malt whiskey
• Rött vin
• Chips
• Choklad
• Nymalt kaffe

Drömma kan man ju alltid.

Uppdatering

Och så reste vi till Mallorca. På solochbadsemester och för de vuxna även iblandvinmittpådagensemester.

• Den yngsta dottern utlöste metalldetektorn på Arlanda.
•  Den äldsta dottern hade av någon outgrundlig anledning med sig en stor sax i sitt handbagage vilket fick säkerhetspersonalen att reagera. 
• Makens ena väska kom aldrig fram till resmålet.Den är fortfarande försvunnen.

Annars hade vi det bra. Soolsolsol. Varmt grönt hav. Några finfina resturangbesök. Några mediokra fångaturistennärdenärhungrigresturangbesök. Fakta, tankar, bilder och annat om denna svenneresa kommer att dyka upp senare. Men nu ska jag njuta av detsomintelängreärtaxfree men ändåenaningbilligareänhemma whiskyn.

Finns inte en sportslig att jag hinner uppdatera mig om vad som hänt i era liv. Ni är så produktiva i era skriftliga alster. Ni får gärna sammanfatta det viktigaste. Eller så kan ni strunta i det.

På återhörande. Hälsningar från en aning brun, en aning bränd, Tant Grön.

Semesterdag

Detta har mina semesterdagar innehållit hittills:

• Regn
• Matlagning
• Tvätthantering
• Mer regn
• Diskaplockastäda
• Ännu mer regn
• Arga utbrott över familjens pinaler som är utströdda överallt och utbrott över själva familjen som gärna går framför mina fötter eller hänger i min ena arm och ibland i den andra som fortfarande gör ont.

Stillsamt undrar jag om detta med semester är bortkastat på mig, eller om det är så att jag behöver långlång tid att varva ned och att jag i slutet av denna ledighet kan se tillbaka på avslappnade solochbadochläsabrabok dagar med lagom mycket insprängt umgåsmedvännerdagar. Får helt enkelt göra en utvärdering om några veckor. Så att jag vet, till nästa år.

Vad tänker du göra på din semester?

Lyx

För andra eller tredje gången i mitt liv dricker jag äkta champagne. Det är väldigt gott upptäcker jag. Så gott så att jag funderar på att skaffa mig lite lyxigare vanor. För att ha råd med det måste jag prioritera bort något annat. Mjölk till barnen kanske? För snuset går inte att prioritera bort. Det måste jag ha. Snus och champagne. Det är liksom jag. Min blivande identitet och image. Bonnigt och flärdfullt, allt i samma kropp.

Sanningen

Först vill jag ge ett hederspris till dem som inte trodde att jag örfilat någon. Fint av er. Men det har jag. Lögnen var detta med samboskapet. Jag har levt i flera längre relationer innan maken, men vägrat flytta ihop. Ville rå mig själv. Maken däremot trodde jag att jag skulle stå ut att bo med. Det har funkat hittills i alla fall.

Så vinnare är Frunatmaken och Singelmamman. Hurra!

• Jag har ätit middag vid samma bord som Astrid Lindgren. Jag var i elvaårsåldern och fick vara med på en premiärmiddag när Mio min Mio hade satts upp på scen, för första gången tror jag. Jag vågade bara säga hej till henne, blev väldigt blyg.
• Jag var i Gambia med en killkompis på en sistaminutencharter. Vi hamnade på en gräslig nattklubb, min kompis hade druckit sig full på inhemsk Rom och jag ville hem till hotellet. Vi fick lift av några killar, eller det var väl en slags svarttaxi. Jag erbjöd dem i alla fall pengar och på vingliga vägar i den kolsvarta natten tog vi oss fram till hotellet.
• Samma killkompis och jag reste till Berlin. Det var den värsta resan jag gjort. Allt som kunde gå fel, gick fel. Min vän var korkad nog att reta mig, jag varnade honom, han fortsatte reta mig och då klappade jag till honom. Vi åkte hem tidigare än beräknat. Vi är fortfarande vänner.
• Jag har läst upp en monolog för Lars Molin. Han satt i juryn när jag som ung sökte till scenskolan. Jag kom inte in. Det var förståeligt.

Så nu vet ni det.