Klänning

Det finns en klänning jag vill ha. En vit, i tyg av mixat linne och bomull med en lite speciell skärning. Den sitter fint på mig. Jag har provat. Jag tänkte att jag skulle strosa omkring i denna klänning, brunbränd och avspänd. Kanske plocka en bukett blommor eller med mina blonda lockar fladdrande cykla till det lokala bageriet för att köpa färskt bröd till frukost.

Jag är brunbränd men inte sådär avspänd. Småirriterad är nog en bättre beskrivning. Mina lockar är inte blonda, mer råttfärgade. Förresten är det knappt lockar, mer som ett hår med kluvna toppar. Och klänningen kostade 750 spänn, trots att det var 50% rabatt.

Men jag har faktiskt cyklat och köpt färskt bröd. Det har jag. Utan klänning och lockar. Ty att äta gott bröd är en bra tröst när kroppen ser lite sisådär ut och humöret vacklar.

Munkorg

Om jag sa allt jag tänkte så fanns det inte en människa på jorden som skulle stå ut med mig. Tur att jag har en osynlig munkorg, den fungerar hyfsat ofta. Håller nu på att öva mig på att mitt ansikte inte ska vara som en öppen bok. Men det är svårt.

Sommar

En liten människa som är mer i vattnet än på land. Bad hela dagarna och efter middagen det obligatoriska kvällsdoppet. Sommar. När den är som bäst.

Galenskap

I någon av Gabriel Garcia Marquez böcker beskriver han en het vind som är näst intill olidlig. Dörrar och fönsterluckor stängs för att vinden och dammet inte ska tränga in i huset, vilket inte hjälper. Nu har den vinden kommit hit. Luften är het och det blåser en stark vind som är lika het. Ingen svalka, sand i ögonen. Det är sådant här väder kombinerat med för lite vätska och för mycket alkohol som kan göra folk galna. Så jag häller i mig vatten, äter salt mat och badar. Jag är gärna lite knäpp, men galen vill jag inte bli. Jag har ju barnen att tänka på.