Detta är en bild av mitt inre

söndag 3 oktober 2010

Jag vill inte

Den gågna veckan har inneburit mer arbete än vanligt. Mötenmötenmöten. Flera sena kvällar. Mindre tid med barnen. Och med tvätten.. Och min jagpluggarlitevidsdanomförskojskull kurs innehåller massa läsande och skrivande. Mer än jag anade.

Som vuxen börjar jag då prioritera. Arbetet kan jag inte prioritera bort för det är min försörjning. Barnen känns det inte heller helt ok. att välja bort. Tvätten kan gärna maken ta över, å andra sidan lagar han för det mesta maten..Det känns inte heller helt bra att välja bort kursen för den är ju påbörjad och kan i förlängningen hjälpa mig i jobbet.

Så vad är det då som får avstås? Promenaderna med väninnan och att sjungahellreänbra med min roliga kör. Det som håller kropp och själ igång. Vardagsglädjen.

Om det är sådana val som innebär att vara vuxen då vill jag inte vara vuxen. Inte alls. Jag vill ha roligt. Någon gång ibland i alla fall. Är det för mycket begärt?

12 kommentarer:

  1. Nej, det är inte för mycket begärt. Jag har en mötes och kurs vecka framför mig, och då ryker mitt skrivande... Tänk om man som sjuttonåring vetat hur lindrigt allt var då... Kören låter kul, skulle vara nåt för mig :-)

    SvaraRadera
  2. Det är då man ska svinga sig ut i trapetsen, jonglera med motorsågar och blåsa pingisbollar på varandra....eller hur? :)

    SvaraRadera
  3. usch, gillar inte heller att prioritera bort :(

    SvaraRadera
  4. Fy för att prioritera, och prioritera bort. Går det att fixa på ngt annat sätt? Väninnan på en annan tid än ni brukar?

    SvaraRadera
  5. Madlar, ja Cirkus Cirkör var ett välkommet avbrott i mitt eget vardagsjonglerande med jobbpluggfamilj.

    Singelmamman, promenaden skulle då ske vid nio på kvällen, då är det becksvart här på landet och jag vill bara pusta framför struntprogram på TV. Denna vecka ser dock en aning bättre ut tidsmässigt. Vad jag vet just nu..

    SvaraRadera
  6. ja du syster,roligt skall man ha i livet. Det har jag haft som mål hela livet. Men ibland funkar det ju bara inte....när jag nu sitter och pluggar ur en bajstrist bok om vetenskaplig pedagogik...då är livet jävligt trist. Och jag frågar mig själv varför jag har gjort detta dumma val?!Ingen tvingar ju mig. Jag funderar över att betala någon kompis för att göra uppgifterna...jag har så många smarta kompisar nämligen... kersti

    SvaraRadera
  7. Om du gör detta nu en liten tid så kanske du kan ha roligt sen? Sen kan jag ju tycka att man inte ska prioritera bort viktiga saker som ger själen godis.... Livet är svårt eller hur?

    SvaraRadera
  8. Tycker man ständigt sliter med dessa frågor om vad som ska prioriteras just idag. Tidigare var jag så jävla duktig hela tiden OCH brände ut mig också. Nu har jag mer roligt men det är svårt att välja rätt ibland..

    SvaraRadera
  9. Jag vet inte kära du. Jag skulle vilja andas lite bara. Utan-barn-andas. Få känna att jag längtar efter barnen. Jag kanske också skulle anmäla mig till en kurs?? Och gå upp i arbetstid?

    SvaraRadera
  10. Det är samma här! Det är någon slags höst-depps-flunsa som går tror jag. Saknar också vardagsglädjen

    Bland annat bloggen och bloggläsning får prioriteras bort för mig.

    Men efter regn kommer... snö

    SvaraRadera
  11. Magda, neej gå inte upp i arbetstid. Men ljug för dagis och säg att du arbetar heltid så får du lite tid att andas...

    Natosh, efter regn kommer snö. Det är sådana kommentarer som gör dig till min syster. Vilket inte är någon tröst. Bara fakta.

    SvaraRadera
  12. Fakta må det vara men det tröstar faktiskt :D

    SvaraRadera