Detta är en bild av mitt inre

lördag 30 oktober 2010

Förändring

Jag har levt efter devisen att jag bara umgås med snygga människor. Från och med i går förändrades detta. En bekant citerade sin mor " man får vara ful, men inte dum". Ett underbart uttryck, särskilt då bekantingen är från Västerbotten och talar så där vackert som västerbottningar gör. (Jag älskar dialekter, kanske för att jag själv är en aning rotlös). Så det är nu min nya devis, man får vara ful, men inte dum. En utmärkt devis för en blivande kärring.

5 kommentarer:

  1. Ah...det är DÄRFÖR jag är ful, för jag är smart!? ;-D

    SvaraRadera
  2. får man oxå vara fet - överviktig?

    SvaraRadera
  3. Västerbottningar har många roliga ordspråk

    SvaraRadera
  4. Västerbottningar är ettt klokt släkte!

    SvaraRadera
  5. Jag har svårt som f-n för dumma människor. Dumma människor och elaka människor. För mig finns det nästan bara dumma och elaka människor som är fula, för av någon anledning blir människor som jag tycker om fina/vackra, hur de än ser ut på utsidan. Alla ser liksom inte ut som fotomodeller och jag bryr mig inte.

    Det FINNS ett par människor jag sett som verkligen är fula som stryk, utan att jag vet om de är dumma eller elaka. Det är lite synd om dem, men de har gjort en grej av sin fulhet och tjänar pengar i Hollywood på sin fulhet. *haha*

    När det gäller människor jag tycker om är jag grymt partisk, de är vackra. Min man är den stiligaste mannen jag vet. *mys*

    Att säga att man inte umgås med dumma människor är klokt.

    Jag ska vara snäll och inte säga vilka dialekter jag INTE gillar, men jag gillar dem inte för att de som pratar så låter korkade. *muttrar*

    Jag gillar också gotländska och till viss del norrländska (vissa delar). *L*

    Nu ska jag sluta svamla. *asg*

    SvaraRadera