Är det april?

När jag slår upp det dagliga bladet så tror jag för en kort stund att det är april. Första april. För detta låter fanimej som ett skämt. Ett företag gör reklam för en tjänst, där man kan hålla koll på vart medlemmarna i ens familj håller hus. Det går ut på att man kan spåra familjemedlemmens mobil via en dator. Företaget tycker att detta är en toppenidé och marknadsför det som att man nu kan hålla koll på sin famil, vilket underlättar vardagen.

Okej, kära idiotföretag:

• Om du har så små barn så att du är orolig för vart de rör sig i omgivningen, släpp dem då inte ur sikte. Det räcker inte med att ge sin unge en mobil och följa dess rörelser från en datorskärm.
• Om du har större barn som får röra sig fritt mellan hem, skola, kompisar. Ha tillit. Tro på att ditt barn fixar det. Och i dessa moderna tider så når man sitt barn via telefon, antingen barnets egen mobil eller hem till aktuell kompis om du nu måste meddela något viktigt eller bara säga att det är middagstid.
• Om du har en tonåring, du kommer att vara orolig. Det ingår liksom. Förtroendet er emellan kommer inte att bli särskilt starkt om du meddelar att du vill följa varje steg ditt tonårsbarn tar. Återigen, tillit. Du kommer att bli lurad ibland, så gör ungar. Om du är orolig för vart ditt tonårsbarn håller hus, skapa nätverk med ungens kompisars föräldrar. Hjälps åt. Lek inte fångvaktare.
• Och om du känner att du måste veta vart din partner är så fort du inte ser henne/honom, sök hjälp. Ett sådant kontrollbehov är sjukligt.

Men visst. Du som är paranoid. Du som anser att familjen är din egendom som måste bevakas. För dig är detta en utomordentlig service. Undar om det var en extremt svartsjuk misshandlande man som kom på denna idé? Eller en nojjig mor som alltid vill ha koll.
Håhåjaja.