Att skriva om döden

Förra gången jag skulle skriva för den lillalilla tidningen så hotade jag redaktören med självmord om han inte godtog texten jag gnetat på med. Nu till nästa nummer då vill han att jag ska skriva om döden. Eller rättare sagt om hur det är att mista någon närstående. Undrar om det finns en baktanke eller om det bara är en slump. Nu är ju jag och redaktören inte direkt närstående, så förmodligen är det en slump. Lydig som jag är (harkelharkel) så ska han få sitt dödsrepotage. Tjoho, så livat det ska bli att skriva 4000 tecken om detta ämne. Det får säkert all skrivkramp att flyga all världens väg..