Jag skulle skriva om döden. Eller rättare sagt om hur det är att förlora en livskamrat. Tugnt ämne.Jag fick äran att möta tre männsikor som efter långa äktenskap förlorat sin partner. Och från det mötet gick jag med varmt hjärta. Så fina kärlekshistorier har jag aldrig hört.
Och nej Natosh, tyvärr. Resultatet får ni inte se här. Dels för min anonymitets skull. Dels för att den texten är tidningens liksom.
Men det ska jag säga er, om du är en aning håglös, cynisk eller smådeppig, dra ihop ett gäng pigga pensionärer och du kommer att få lite perspektiv på tillvaron. Undrar om PRO har någon "ungdomsavdelning" för sådana som mig?
Du har så rätt (ingen nyhet) ;-) de äldre har mycket att berätta och får en att tänka efter.
SvaraRaderaHittar du den, ungdomsavdelningen alltså, skriv in mig då också.
SvaraRaderaNär jag var liten älskade jag att prata med de "gamle". Tänk vad de går igenom massor under ett helt liv...
SvaraRaderaVarje människa bär på fantastiska historier! Om man bara ger sig tid och tålamod att lyssna!
SvaraRaderaAttans! Fast skyll inte på tidningen, de brukar sällan tacka nej till gratis reklam ;)
SvaraRaderaDu kan ju bli "solflicka" och lysa upp äldres dag på äldreboendet och liknande!
Jag jobbar ju med äldre och jag har fått ta del av praktisk cynism, humoristisk och naken realism samt enastående levnadsöden men faktiskt ingen direkt romantik...
Jag har ju förmånen att bo i ett +55 hus. Det finns många människor här som delar med sig av livshistorier. Medelålder här borde ligga på 70 år. Pigga är dom dessutom. Kaffeträff på våning 6 tre dagar i veckan ger stora möjligheter att få ta del av deras liv.
SvaraRaderaSka tillägga att jag stormtrivs med att ha dom runt mig
Jag hörde på radio att ett gäng med ungdomar hade ett endagsprojekt och träffade pensionärer. De handlade osv tillsammans. Efter den dagen var ungdomarna eld och lågor och ville göra om det fler gånger.
SvaraRaderaHade varit kul att läsa ditt reportage, även fast det handlar om ett sorgligt ämne. Eller kanske just därför.
Ha en bra vecka!