Detta är en bild av mitt inre

onsdag 16 november 2011

Några goda råd

  • Undvik kurser där ett moment i kursen är att filma sig själv och där du sedan ska visa denna film för andra kursdeltagare och tillsammans analysera vad som sker. Detta kan ske på nästan vilken utbildning som helst nu för tiden. Har hänt mig ett par gånger och ingen av kurserna har haft med film, media eller porr att göra.
  • Om du nu tänker genomföra filmmomentet, gör det inte en måndagskväll när du är så trött och less så du helst vill försvinna från jorden.
  • Ha inte på dig något vitt som var snyggt i affären men som på film framhäver blekheten och ditt fett.
  • Försök att få någon annan att sköta filmandet, risken om du fixar med det själv är att man ser din paniska blick in i kameran som undrar om kameran funkar och om den kommer att rasa ned i golvet eftersom du ställt den på ett hemmagjort stativ av det du hade till hands.
  • Inse att du ser ut som på filmen. Det är ingen annan lönnfet tant med kladdiga glasögon som har tagit din plats. Det är du. Stå ut eller banta och operera dig.
Om du inte följt ett enda av dessa råd, då heter du Tant Grön och går just nu någon form av fortbildning vars största förtjänst är att du kommer från jobbets fyra väggar ett tag och får längre lunchrast än vanligt. Tjoho.

10 kommentarer:

  1. Nämen usch, din stackare. Fast du fick mig att skratta högt så jag gissar att du kommer att uppskatta det längre fram ;)

    SvaraRadera
  2. Hahaha!
    Du är rolig du!
    Men lång lunch, låter ju helt okey!

    SvaraRadera
  3. Längre lunchrast! Najs. Men det är ju frågan om just det väger upp det andra du skriver om... Men jag fick le stort och det tackar jag för.

    SvaraRadera
  4. Men det vet du väl att kameran lägger på minst 5-10 kilo. ;)

    SvaraRadera
  5. ... det värsta är ändå att höra sin egen röst tycker jag!

    SvaraRadera
  6. Det där med film är sällan kul.

    SvaraRadera
  7. Jag behöver inte rörliga bilder, det räcker med en bild, så fattar jag.

    SvaraRadera
  8. När jag åkte rulltrappa i Stockholm en gång, åkte det en skittrist tant i motsvarande rulltrappa. Så ska jag aldrig se ut tänkte jag, men så upptäckte jag att hon hade likadan handväska som jag. Va!!!De var en spegel och den trista tanten var jag. Jag avbröt all shopping och åkte hem och deppade.Man har ingen aning om hur man egentligen ser ut men alla andra vet. Skrämmande!
    Kram
    Kerstin (Ölandsvindar)

    SvaraRadera
  9. Tack för tipsen! Kan komma till användning.

    SvaraRadera