Detta är en bild av mitt inre

torsdag 25 februari 2010

Citat

Min far brukar säga "det är inte lätt att vara människa, det är bättre vara Burträskare" (fast på  härmad västerbottniska vilket jag inte vet hur jag fonetiskt ska skriva ned.)  Han brukar också säga "det är inget fel på Stockholm, det är bara det att det är så helvites ocentralt".

Min vän E säger "det är synd om Stindberg, sa människan".

Fler citat, någon? Som kan muntra upp en lönnfet kärring i sina bästa år med en vårlängtan som ibland gör det svårt att andas.

10 kommentarer:

  1. Håhå, jaja, du tunga vär(l)d sa värdinnan.

    Alltid är det något, sa flickan som blödde näsblod.

    Gubben visste inte att gumman var tokig förrän hon sjung vid matbordet.

    (Alla i Västerbotten vet att Burträskare har hår under fötterna).

    SvaraRadera
  2. Äh! Jag kommer bara på klyschor! Men jag ska smyga in och se om ngn annan har hjärncellerna på plats!

    SvaraRadera
  3. I min jämtländska ungdom satte jag plant åt Norrskog på somrarna. Plantbasen Lennart sa alltid, innan han skickade ut oss på hygget för dagen: " Å så jär da ne rektut" eftersom han var orolig för att vi skulle slarva. Ett uttryck som jag numera anammat, även om alltför få förstår jamska.
    När vi undrade hur långt det var till hygget sa han alltid: "De e bäre en littn tjiiilometer". Också ett användbart uttryck, tycker jag.

    SvaraRadera
  4. Ett "norskt" ordspråk: Du ska veta att det alltid finns dom som har det bättre!!!!
    Nä det kanske inte var så passande...men kul!
    Borta bra hemma disk!

    SvaraRadera
  5. Cici, det där med hår under fötterna har jag hört någon gång, men vad betyder det? Kanske jag kan få lite förståelse för min bakgrund några generationer tillbaka? Fars mormor bodde nämligen i Burträsk, en underbar dam som jag hade förmånen att lära känna eftersom hon var så seglivad.
    Mrs Dj, min uppväxt i Jamtland kommer i kapp mig. Kan nästan höra hur en Lennart låter. Tack!
    Ingersord, det "norska" ordspråket var underbart. Det kommer jag att använda mig av.

    SvaraRadera
  6. Vad gäller varför burträskborna har håriga fötter har jag hört flera olika förklaringar. En del säger att burträskborna är så lata att det börjar växa hår under fötterna där dom ligger på kökssoffan.

    Andra säger att det har och göra med att burträskborna var duktiga med fårskötsel och fick hår under fötterna vid ullhanteringen.

    Den tredje förklaringen jag hört är att burträskborna var lierade med djävulen och att han gav dom hår under fötterna för att dom inte skulle höras då dom smög under fönsterna och spionerade.

    Kanske Inger vet mera?

    SvaraRadera
  7. Fick just höra en historia av min gubbe, som förklarar varför burträskar´n inte är en människa.

    Två gubbar kom från varsitt håll på vägen i mörkret. Då ropar den ena "E de en männisch?" och då får han till svar:"Nej, de e en burträskare".

    Ursäkta mina försök till bonnska!

    SvaraRadera
  8. Irländarna är duktiga på det där med ordspråk, härdade som de är av potatispest, svält och elände. "Det kan alltid bli värre" är en klassiker. En annan bra som vi hörde av en taxichaufför:

    "When you can't see the mountains in Dublin, it's raining. When you can see them, it's going to rain..." Positivt folk, irländarna...

    SvaraRadera
  9. Håret under Burträskarnas fötter kom när dom för länge sedan skulle smyga iväg till Ljusvattnet och sno Ljusvattnarnas får..Man smyger tystare med hår under fötterna (hela historien stod i Norran i somras)

    He je int´lätt å väära en männisch, he je bätter å väära en Burträskar...

    *försök till dialekt*

    SvaraRadera
  10. Farangil, tack för historielektionen och för att du skrev ned citatet ungefär som min far uttalar det.

    SvaraRadera