Detta är en bild av mitt inre
onsdag 17 mars 2010
Paus
Jag önskar att det fanns en pausknapp. En pausknapp för livet. Den skulle jag trycka på när det uppstår stunder som jag vill njuta extra av. Jag skulle också trycka på den när jag just behöver en paus. En paus där jag inte gör någonting, inte presterar något eller är närvarande för omgivningen. En stund när tankarna kan få sväva fritt och kan bli färdigtänkta. Det är det jag önskar mig mest av allt just nu. Paus.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja vem önskar inte det...
SvaraRaderaDu kan få byta med mig! Jag tycker mitt liv är fullt av pauser, på grund av hälsan... Inte så kul det heller ;-)
SvaraRaderaKram från Pennelina
Det verkar föreligga ett stort behov av pausar lite varstans just nu. Är det ett resultat av den långa vintern och ett vårtecken?
SvaraRaderaSkaffa en bacill så blir det paus på det mesta, det lovar jag!!!
SvaraRaderaHoppas att du vill pausa för att njuta och att du inte har det hektiskt och därför måste pausa! Det sistnämnda är hemskt, när det bara snurrar och man knappt vet vad man gjorde för en minut sedan. Jag har nosat på utbrändhetsväggen två gånger och jag har lovat att springa så fort jag anar att den kommer nära. Då måste man pausa innan man tjonglar in alltför hårt!
SvaraRaderaTa hand om dig! Och om du vill pausa och njuta så är det bara att gratulera- snart är det helg! Och snart är det faktiskt VÅR! Härligt att få bli sådär barnsligt glad över lökar som kommer upp ut jorden. Men du som arg tant kanske inte blir det, utan tycker att färgerna är störande för ögat ;-) ?
Cici, det kan vara ett vårtecken.
SvaraRaderaIngersord, bacill låter bra. Men ofta blir även då barnen sjuka och då blir det ingen paus.
Pennelina, nä antingen är det hopasnörpa eller hösapösa som min bonusmormor brukade säga. Antingen för mycket eller för lite.
Magda,har få njutningspauser just nu. Mest stress och tristess. Tänker dock inte gå in i någon vägg för det har jag gjort tidigare och dit ska jag inte igen. Angående vårlökar så är det väldigt kärringaktigt. Alltså borde jag ägna mig åt sådant. det gör jag inte. Men min man däremot är besatt av vår trädgård och att odla. Jag blir glad när det kommer upp något färgglatt. Särskilt på våren, det inger hopp.