- Jag äger ett par gummistövlar
- Jag muttrar över de icke åretruntboende i byn (har bara hänt en gång, men jag känner att det nog kan bli oftare)
- Jag blir stressad av min förr så älskade storstad
- När det fattades pengar till min matkasse på den lokala affären var jag betrodd med att betala varorna senare under dagen.
- Jag har spanat efter vårblommor
- Jag önskar mig en fågelbok och en fågelskiva så jag vet vad det är för fåglar som flyger runt och låter på olika sätt
- Jag har börjat heja på vilt främmande människor
- Jag har talat mig varm inför några storstadsbor om ett område utanför byn där backsipporna blommar en kort tid varje vår. De log artigt men fattade nog inte grejen.
- Jag höjer inte längre på ögonbrynen när någon förälder skjutsar sitt barn i traktor till skolan
Detta är en bild av mitt inre
lördag 1 maj 2010
Lantis
Tecken på att jag håller på att förvandlas till en lantis
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag är en riktigt lantlig gammal kärring!
SvaraRaderaDet värsta jag utsätter mig för varje vecka är att åka in till Staan och handla....huvvaligen!
...kan gå i långkalsonger till postlådan ( ett hundratal meter) utan att skämmas.
Lantis, helt klart :O) Skit under naglarna och gröna gummistövlar, a la granngården :O)
SvaraRaderaDet finns bara ett alternativ för mig: lantis!
SvaraRaderaNär man drar sig in i det sista för att resa de fyra milen till stan, när man för det mesta är klädd i overallsbyxor och gummistövlar (den här årstiden) och när fågelbordet är intressantare att titta på än tv:n, då är man nog garanterat en lantis.
Jag är nog en blandning. Har aldrig bott i någon riktigt liten by, däremot har jag bott länge i en stor by med storstadskomplex. Nu bor jag i en liten stad med andra komplex.
SvaraRaderaGummistövlar äger jag eftersom jag är scout.
Hälsa på vilt främmande människor har jag börjat göra sedan jag flyttade till Lilla Staden. I Stora Byn hälsar man inte på någon över huvudtaget.
Vårblommor har jag span på. Andra blommor också. Gärna väldigt närgånget.
Skulle någon skjutsa barn i traktor skulle jag garanterat höja på ögonbrynen.
Jag ser skillnaden på en duva och en svan.
Ingersord, Pillargon, Cici, det ni beskriver låter väldigt avslappnat och skönt. Och fågelbord är intressant. Ska skaffa mig den där fågelboken.
SvaraRaderaLairama, känner igen mig lite. Att vara både och. Är uppvuxen på landet, tillbringade många ungdoms och vuxen år i huvudstaden och befinner mig nu ute på landet igen. Livet går i cirklar.
Lantis! Hälsar på alla jag möter vilket är jobbigt för nyinflyttade storstadsmänniskor som köpt billiga hus på orten. Brukar ta 3-4 möten innan de fattar grejen o börjar hälsa tillbaka när de inser att det är ok o att jag inte är psykfall.
SvaraRaderaLantmus! Matchar toppluvan med gummistövlarna för att poppa till mej...
SvaraRaderaLantlolla! Definitivt! Går omkring i gamla urtvättade byxor, gummistövlar och en urtvättad vindjacka med färgfläckar!! Och huckle till det! Och skäms inte ett dugg! Blir stressad av att behöva åka innanför femtiskyltarna! Kan sitta och äta frukost i bara nattlinnet på sommaren! Nej, livet är mycket ljuvligare när man tar det som en lantlolla!
SvaraRaderap. tips om en bra fågelbok med ljud:Jan Pedersen och Lars Svensson: Fågelsång - 150 svenska fåglar och dess läten. Från bokförlaget Max Ström. isbn 978-91-7126-158-8
Hulda
Aha!Det är det som är gemensamt för mina läsare. De flesta är lantisar. Tack Hulda för boktipset, ska beställa den boken. Som lantis älskar jag internet för då behöver jag inte åka till stan och handla...
SvaraRaderaLantis
SvaraRaderaJag springer till fönstret så fort jag hör en bil, och har stenkoll på om grannarna är hemma eller borta.