Detta är en bild av mitt inre

lördag 13 mars 2010

Ansikte

Mitt ansikte avslöjar mig. Små små tunna rynkor har visat sig under ögonen. Två djupa bekymrade fåror mellan ögonen. Tunna snipiga små streck längs överläppen. Men inte en enda skrattrynka! Huden vid ögonvrårna är helt slät. Jag är verkligen en surkärring.
Mitt mål är att innan året är slut lyckas åstadkomma ett par skrattrynkor. Här ska fanimej skrattas. Åt allt. Vad gör man inte för utseendets skull....

Så här ska det se ut


Eller så här

11 kommentarer:

  1. Uhum. Då har du nåt att jobba emot!

    SvaraRadera
  2. Det räcker nog om du går ut i solen utan solglasögon, då får du rynkor i ögonvrårna.
    Du behöver inte anstränga dig ett dugg med att skratta!

    SvaraRadera
  3. Annars kanske du kan spruta in Restylane eller Botox så att du får rynkor! Man kan lägga det i veck istället för att släta ut veck, bra vá? Jag kan fixa på dig om du vill?

    SvaraRadera
  4. ibland kanske det kan vara en fördel att vara blind - ögats lockelser och glädjeämnen - men att behöva se något som man mår illa av - är inte då alternativet - att slippa se - bättre...

    SvaraRadera
  5. Men elefanter är ju både rynkiga och söta ;-)

    SvaraRadera
  6. Såg i morse i badrumsspelgeln att mitt ansikte var väldigt lik den där elefantens! Frånsett snabeln då.

    SvaraRadera
  7. Magda, jag är inte magsjuk. Bara oinspirerad.
    Ni andra, tack för era tips och kommentarer. Jag tycker att rynkor är fint, jobbar nu på mina skrattrynkor. Det går sisådar eftersom jag är sur av naturen.
    Cici, elefanthud är ett tecken på att man levt och njutit. Jag tänker bli elefant i nästa liv, de är så vackra och häftiga.

    SvaraRadera
  8. Jag ska också bli elefant... tror bestämt att jag var det i mitt förra liv också.

    SvaraRadera
  9. Men du! Kom till mig! Så kan jag bjussa på magsjuka! Då har du ju något att skriva om !

    SvaraRadera
  10. Magda, tack för din omtänksamhet. Men jag hoppas jag kommer på något annat att skriva om. För några år sedan var vår familj magsjuk i omgångar under flera månader. Till slut testade vi vårt dricksvatten. Inget fel på det. Sedan bytte vi dagis och sedan dess har vi haft få maginfluensor. Handhygienen på det gamla dagiset var förkastligt. När vi för tredje omgången låg och spydde allihop såg döden ut som ett trevligare alternativ. Inte blev jag smalare heller för när jag var frisk mellan varven så åt jag som en häst. Barnen däremot blev tunna och den yngsta utvecklade laktosintolerans. Så tack men nej tack för ditt erbjudande.

    SvaraRadera