Detta är en bild av mitt inre
lördag 2 juli 2011
Till M.H.
Jo. Jag erkänner. Det här är livet, M. Det är härligt att leva. Att umgås i hällregn och sol ute i skogen. Att äta god mat och sedan bada i badtunna och svalka sig i Mälaren. Dricka vin. Bada igen. Svalka sig. Veta att man är en av de få människor som ätit smultronpaj. Smultronpaj! Jisses vad gott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så mycket smultron har jag aldrig hittat att jag unnat mig det.
SvaraRaderaHar aldrig ens funderat på att man kan göra smultronpaj! Smultron hittar man ju sällan så många att det räcker till paj! Hur smakade det???
SvaraRaderaDet var mycket gott! Värdinnan hade hittat massor av smultron och då gjort paj till efterrätt. En fantastisk värdinna!
SvaraRaderaKära Tant Grön, när jag fällde kommentaren där ute i skogen så tyckte jag verkligen att det var livet, åtminstone en del av det ljuva livet. Det var i sanning ett ställe som jag kände mig bekväm på, det enkla huset, sjön och sällskapet. Klyshigt måhända, men i brist på
SvaraRaderamer målande beskrivning fick det duga. Jag är glad att du var med.
Kram M.H