..man inte tänkte på innan man skaffade barn och hade man tänkt på dem så hade man nog inte skaffat barn:
- Alla sömnlösa nätter
- Allt snor, kräks, kiss och bajs som man måste hantera
- Känslomässiga upp och ned gångar hos barnet och en själv och hur detta kan innebära konflikter
- Oron. För väldigt mycket. Det är en helt egen lista
- Att man alltid måste laga ordentlig middag och inte bara kan ta en påse ostkrokar framför TV:n som mat
- Alla tankar som aldrig får tänkas klart för att man blir avbruten och när man väl får en chans att tänka eller prata med en annan vuxen då har man helt tappat tråden
- Att de blir större och en dag kommer att lämna en när man nu väl vant sig vid dem
- Att man behöver gå på föräldramöten. En duktig förälder går på föräldramöten. Trots att det är astrist.
Saker som man inte heller tänkte så mycket på innan man fick barn:
- Att det kan vara rätt så kul att ha barn
- Att man kan älska en så outvecklad och relativt besvärlig varelse så otroligt mycket så att hela kroppen blir varm och att man inte vill vara utan den känslan för allt i världen
Huvet' på spiken
SvaraRaderaFinns det ett sån ordspråk förresten? Annars menar jag "mitt i prick"
SvaraRaderaDu har så rätt, men vet du vad jag tänkt på de senaste dagarna? Tänk när den dagen kommer då man inte är viktigast längre? När de har egna familjer, vänner och liv. När de hellre firar jul i fjällen med bästa grannfamiljen än med en gammal arsel-sjuk mamma.....Snacka om att måla fan på väggen i förväg.
SvaraRaderaPunkten om oro tar dessutom aldrig slut!!!!
SvaraRaderaHar en bekant (mamma till min barndomsbästis) Hon hade besök av sin vuxne son som skulle på en fest. Som alla mammor gick tant R och vankade mellan fönstren.
klockan gick...
Tant R blev trött, hon var inte längre ung minsann.
Till slut sa hon för sig själv: Nä nu går jag och lägger mig, han är ju i alla fall sextio år!!!!
Ja, den där oron skulle jag gärna vilja vara utan. Den ökar för varje år, känns det som. Men din sista mening gjorde så jag fick ett sandkorn i ögat.
SvaraRaderaJag är inte direkt orolig...än... Men det kommer säkert!
SvaraRaderaShamrock, huvvet på spiken är nog ett välkänt uttryck. Apropå kör så minar jag när jag blir osäker..
SvaraRaderaVenus, mina ungar är snart 8 och 10 och redan börjar jag få ågren över att de en dag ska flytta ifrån mig..
Ingersord, en underbar liten berättelse!
Singelmamman, mmm, den eskalerande oron är något som oroar mig. Ber om ursäkt för sandkornet..
Du ska vara glad om ungarna har flyttat hemifrån innan de fyllt trettio, och då kan jag garantera att du har längtat efter den dagen.
SvaraRaderaNär dom väl har flyttat dröjer det inte länge innan du ska börja oroa dig för barnbarnen, och där har du ingenting att säga till om.
Men de flesta klarar även det utmärkt.
Och man får flera att älska.
En punkt till; ekonomin...dom blir dyrare och dyrare dom små liven ;)
SvaraRaderaJag vill bara lite försynt påpeka att jag inte har barn. :)
SvaraRadera