Jul

Julen är en mycket överskattad högtid. Den infaller när man ofta har som sämst med pengar. Vabbdagarna har avlösts av egna snoriga dagar så plånboken är tunn. Men barnen ska ha julklappar ändå. Det är mörkt och man är förbannat trött men då ska det fixas och donas och inte vilas. Alla får panik innan jul, så allt som inte hunnits ska nu pressas in. Det är som att arbetsplatsen och ens vänner summerar det gångna året precis innan jul och kommer på allt som inte hunnit gjorts. Så nu ska det minsann jobbas och det ska umgås.

Man har tröstätit sig igenom november och nu ska man hetsäta sig igenom december, att tacka nej till julbord och småkakor är visst oartigt har jag förstått. Det ska mysas till förbannelse. Och det är inte lätt när man är en sådan omysig varelse som jag.

Jag tänker fan inte tindra med ögonen. Inte förrän jag fått i mig en god whisky i alla fall. Så tomten om du nu finns (vilket i alla fall är mer troligt än att Gud och hans son finns) så vill jag ha en Caol Ila eller Laphroaig under granen.