Stanna

Du kämpar på i vardagen. Det ska jobbas och hämtasbarnpåfritids ochsedan ska det lagasmiddag och läsasläxor. Tvätt ska tvättas och tiden rinnerrinner mellan fingrarna. På jobbet gör du det du ska och ibland lite mer, stressen är ett moln över ditt huvud. Du orkar inte prata med de vänliga fritidsfröknarna, inte titta på barnets pärlplatta för nu ska vi hemhem och stå vidspisen och du har inte planerat någon käck veckomatsedel så det blir väl korv ochmakaroner. Igen.

Jisses vad mycket läxor det ska göras och helst med en vuxenbredvid och favoritbyxorna ligger itvättkorgen och väntar. Inte hanndu orkadedu träna idagheller eller ringa din goda vän.

Men så stannar tiden en litenliten stund. Du ser ditt barns rundade kind, hör ett pärlande skratt, förundras över de komplimanger din partner ger dig fast du inte alls ser ut som för 15 år sedan då ni möttes. Ett fönster öppnas och du ser allt gott som finns omkring dig. Du fylls av glädje och tacksamhet. Över att du finns mitt i allt det fina. Och över att du inte bor i Japan just nu.

Sedan går diskmaskinen sönder, eller någon välter ut ett glas mjölk och så är du igång i vardagshjulet igen. Men för en kort stund stannade du i alla fall upp. Det är de stunderna som gör att ditt hjärta orkar pumpa vidare. Ett tag till. Ett långt tag till.