Längtan är det som driver oss framåt. Längtan efter nya upplevelser, nya saker. Längtan efter människor vi tycker om och saker vi vet är gott, roligt, spännande. Är man fattig, hungrig och/eller lever i krig längtar man så klart efter mat, husrum, fred. Att vara längtanslös önskar jag ingen.
Mina barns längtan driver mig ibland till vansinne. Eftersom de hela tiden talar om vad de tänker. Jag missförstår deras längtan och tycker att de är missnöjda, bortskämda, gnälliga. Nuet är inte gott nog, det fattas en glass, en morfar, en övernattande kompis, en rolig bok, en vindfläkt. Men egentligen tänker de väl bara högt. De är hyfsat nöjda. Men det känns som om de tjatar öronen av mig med sina tankar. Och då börjar jag själv längta. Längta bort.
- jag är längtanslös och trivs med det - det har nog med åldern att göra...
SvaraRaderaSjälv längtar jag efter semester. Slippa ha klockan ställd på en tid mellan 4.30 och 4.45 varje morgon, gå hemma och slappa hela förmiddagarna, det är min längtan i detta nu. På måndag blir det verklighet.
SvaraRaderaDetta du skriver om sker hemma hos mig också. Som min minsta kan "tjata". Man blir gnu på henne. Även om det bara är tankar, så hade det underlättat massor för mig om hon just hade behållit det som tankar - inte som uttalade ord.
SvaraRaderaÅh jag längtar efter så mycket att man skulle kunna tro att jag var 7år gammal. Jag vill pröva allt, se allt och ha allt! Jag är bitter över att tidsmaskinen inte uppfunnits än så att man kunnat se romarriket, faraonernas egypten, en vikingaby, en ullhårig mammut, en dinosaur, det första toffeldjuret, big-bang!
SvaraRaderaMan kan längta utan att veta vad man längtar efter. Just nu längtar barnbarnen efter glass, så det är bast jag går till dom och uppfyller deras drömmar.
SvaraRaderaTack och lov att vi längtar...hur skulle världen annars se ut!?
SvaraRaderaJag längtar efter så mycket att jag både skäms och är gråtfärdig...
SvaraRaderaSant! Ibland får man öronvärk av barnens alla önskningar men samtidigt så skulle det vara rätt läskigt om det bara var tyst..... O de inte ville nåt.
SvaraRadera