Detta är en bild av mitt inre

söndag 18 juli 2010

Utopi?

Jag drömmer om ett hem där var sak har sin plats och alltid efter användadet återvänder till den platsen. Gärna vackra små lådor, praktiska skåp och dylikt där allt en familj behöver ska få plats. Bord och stolar ska endast användas som just bord och stolar och inte som åentomytaattlägganågontingpå. Golven ska vara skinande rena och fria från leksakerskorkläderhanddukarskiftnycklar. Jag har dock tröstat mig med att detta är en utopi. Ett tillstånd av ordning som icke går att uppnå.

Tills för ett tag sedan. När jag och min familj fick förmånen att låna ett hus av en bortrest släkting. Vi var på resande fot och behövde en övernattningspaus. Huset var som min dröm. Bara genom att beträda tröskeln kändes det som om jag stökade till. Och så kanske man inte vill leva? Eller så säger jag så bara för att jag vet att för mig och min familj är ett sådant hem ändå en utopi...

10 kommentarer:

  1. Ordning och reda vill vi också ha, men det måste synas att nån LEVER i hemmet! :-)

    SvaraRadera
  2. Det måste SYNAS att det är ett hem och ingen utställningslokal. Tycker jag!

    SvaraRadera
  3. Bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete...det är min melodi!
    Men visst önskar jag att våra prylar inte gick vilse hela tiden....

    SvaraRadera
  4. Ingersord, så märkligt med dessa bloggrelationer som inte är på riktigt men ändå en del av ens liv. Har saknat dina ord, välkommen tillbaka till bloggosfären.

    SvaraRadera
  5. Jag hade en gång en dröm....

    Men det var för läääänge sen (typ innan alla barnen kom, o karln med för den delen.. OK, jag är oxå rätt slamsig...)

    Men är rätt lycklig ändå! :-)

    SvaraRadera
  6. Det verkar vara varje kvinnas, i alla fall dom med familj, dröm. Undrar ibland hur stor del av mitt liv som går åt att lägga tillbaka saker som andra dragit fram. Ett evighetsjobb verkar det som. Det kan ju hända att jag också har en del i stöket, men vara en liten.

    SvaraRadera
  7. Jag inbillar mig att jag kommer att få ett sånt hem när barnen flyttar hemifrån (hoppet är det sista som överger människan)

    SvaraRadera
  8. Om jag någonsin ska få ett sånt hem kräver det nog inte bara att alla barnen lämnat boet, och mannen. Det kräver att jag flyttar ut också.

    SvaraRadera
  9. Ok. Av era svar drar jag slutledningen att detta ändå är en utopi. För övrigt fick jag nyss reda på att min släkting har städhjälp! Klart som fan att allt måste vara undanplockat så städfirman kommer fram och att sedan golven skiner. Men det är ju plockandet som är så tråkigt, då städar jag hellre själv när jag har tidlustochork.

    SvaraRadera