Lukt

Min handduk är blöt men det är inte väta från mina tvättade händer. Min kudde är upptagen, där ligger redan ett litet huvud när jag ska sova. När jag rör mig i hemmet är det en gänglig varelse som rör sig framför mina fötter. Hela tiden. Känns det som. När jag sitter i soffan har jag en benig kropp tätt tryckt mot mig.

En viss irritation stiger i kroppen, jag känner mig en aning invaderad. Men irritationen sjunker undan när dottern förklarar "Jag vill ha mammalukt". Hon vill känna min doft/lukt/os, då känner hon sig trygg. Och det kan jag inte bli irriterad över. Bara rörd.