Fobi och tålamodsträning

I dag har jag klarat av att utan att kräkas, få hysteriska utbrott eller bli våldsam:

• Resa med bil på delvis igensnöad motorväg. Maken körde men jag bromsade glatt i passagerarsätet.
• Åkt branta rulltrappor 5 våningar upp och sedan ner. Jag lät även barnen göra detta trots att jag tänkte att dessa sprattlande varelser kommer att störta och fastnaochslåuttändernaochklämmaavnågonkroppsdel. (Detta för att besöka ett biokomplex där de visade Narnia i 3D, Fru Gårman, den var helt ok.)
• Lyssnat på en tre timmar lång monolog. Det var min ena svärmor som höll monologen, jag har två svärmödrar. Bara det är tålamodsprövande. Denna monologpratande svärmor är på intet sätt släkt med min man, bara gift med hans far. Den stackaren.

Denna notis är mest för dem som vet att några av mina fobier är just motorvägar och trappor. Ni får gääärna berömma mig nu.