Detta är en bild av mitt inre

onsdag 11 augusti 2010

Teater

Och så gick jag på teater. Den handlade om Pippi, Tommy, Annika, Prusiluskan och om en anka som kunde dansa. Det var bara två skådespelare så klädbytena tog lite tid. Prusiluskan glömde en replik och petade sig i näsan. Föreställningen rev ned rungande applåder av publiken som bestod av mig själv och ett antal dockor och mjukdjur. Kulturlivet är intressant här på landet.

11 kommentarer:

  1. HA HA HA.....förlåt :-) men jag kan inte låta bli...*asg*

    SvaraRadera
  2. Denna föreställning kommer du att minnas livet ut eller hur!

    SvaraRadera
  3. Mycket bra pjäs,låter det som. Jag antar att det var utsålt! :)
    Intressant o kul blog du har....

    SvaraRadera
  4. Fru Venus tycker jag ska titta in till dig.
    Måste vara kul med bra recentioner. Jag håller med henne. Förstår att du har barnasinnet kvar, det ska man ha.
    Bra skrivet om första slaget. Jag har inte blivit slagen men känner igen en del av det andra - det är lätt att känna sig värdelös.
    Det känns underbart att vara älskad för den jag är och inte behöva vara till lags alltid - för att bli omtyckt.
    En arg kärring är jag ibland - inte alltid populärt men det får jag leva med.
    Ha det så bra!
    Viola

    SvaraRadera
  5. PS. Hoppas det var ok att jag länkade hit!? DS.

    SvaraRadera
  6. Ha ha, visst är de härliga. Själv fick jag titta på DjungelGeorge och betala inträde både i början av pjäsen och efter fikapausen

    SvaraRadera
  7. Skådisarna hade den bästa publiken!
    Inte likt den där Prusiluskan att peta sig i näsan men även "solen har fläckar";)
    Kram

    SvaraRadera
  8. Venus, jo jag fick mig själv ett skönt skratt.

    Renée, med tanke på mitt dåliga minne hoppas jag ändå att detta ska fastna på min näthinna.

    Bakom berget, japp det var utsålt. Tack för beröm.

    Polargrevinnan, önskar att jag hade mer barnasinne kvar. Känner mig förtvivlat vuxen ibland, men det är väl på sätt och vis bra ty mitt mål är ju att bli en äkta kärring.

    Shamrock, åhhh Djungel George, den pjäsen hade jag gärna sett.

    Osloskånskan, eller hur!

    Mina dagar, jo denna min lilla sol har många fläckar. Men ofta är hon också helt underbar.

    SvaraRadera
  9. Kultur när den är som bäst!!!

    SvaraRadera
  10. Vi får ta det vi får.
    Ungefär.

    SvaraRadera
  11. Dom där föreställningarna kommer jag fortfarande ihåg. Ibland satt man som på nålar för att man egentligen inte hade tid, maten väntade, eller tvätten eller nåt.

    Matlagning kommer alltid igen, men dom där teaterföreställningarna ges bara under en viss tid så det är bäst att passa på då.

    SvaraRadera