Jag- Det här är inte ett jääävla hotell!
Mannen-Jag vilade lite efter maten. Säg vad jag ska hjälpa till med.
Jag-Tänk själv för faan. Jag är inte någon arbetsledare.
Denna dialog skulle få vilken familjeterapeut som helst att skaka på huvudet. Och tänka att detta var ett mycket bra exempel på hur en fruktbar dialog INTE ska låta. Men kära terapeut, jag är inte mer än människa.
Jag- Nu har jag städat hallen. Den i familjen som nu ställer NÅGOT ANNAT ÄN SKOR på hallgolvet älskar inte mig.
Familjen- Men...
Jag- Inga jävla men. Den som stökar till i hallen varken respekterar eller älskar mig.
Detta skulle få familjeterapeuten, barnpsykologen och vilken annan expert som helst att rysa av olust. Men jag är inte mer än människa. Och sedan jag sa detta om hallen så står det bara skor där. Och jackorna hänger på sina krokar. Så det så.
Underbart! Fler än jag som driver pensionat, ser jag :O)
SvaraRadera"Älskar inte mig"-taktiken var ju underbar! Kan inte vänta tills glina är stora nog att prövas :D
SvaraRaderaDialogerna förekommer nog i de flesta familjer, till och från. Tyvärr.
SvaraRaderaDet var en annan vinkel (jag gapar och skriker mest), den ska jag prova
SvaraRaderaDet där känner jag igen. Jag är så j-vla less på alla som bara ställer ner sitt pick och pack i hela huset.
SvaraRaderahär ska du få ngt som jag tror att du behöver:
SvaraRaderaKRAM!
Det där funkar, ett tag i alla fall, och det är väl alltid något! ;-) Kram på dig!
SvaraRaderaDet är ord och inga visor!
SvaraRaderaIbland behövs det verkligen.
Ibland oftare än man orkar.
ja nu vankas den vanliga vardagslunken...damma och städa...fast imorgon ska jag bara kolla in läget...se var det är som värst...
SvaraRadera